Denna bok har sin bakgrund i ett omfattande utvecklings- och för-ändringsarbete som pågått under en femårsperiod i Blekinge och med anknytning till Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Detta arbete har bestått i att omvandla regionen - särskilt Ronneby kommun och högskolan - i riktning mot att på konkreta sätt använda informationstek-nologi för att förnya, förbättra och effektivisera olika verksamheter. Det har varit en förmån för mig att ha haft tillfälle att aktivt medverka i den-na strategiska omställningsprocess. I mitt fall började denna medverkan i förändringsarbetet att tillsam-mans med en grupp personer skapa ett långsiktigt projekt för att göra Blekinge till ett "framtidslaboratorium" för olika verksamheter, där det skulle bedrivas, vad vi kallade "fullskaleexperiment". Vi skisserade bl a på ett tioårigt projekt för utveckling och tillämpning av framtidens pro-gramvara. Detta projekt bedrevs under benämningen Projekt 2002. Ty-värr kom detta projekt inte att realiseras på det sätt som var planerat, främst p g a ekonomiska skäl. Men lärdomarna från projektet tog vi med oss till andra satsningar, vilka kom att göras framöver. Ett mjukvaruin-riktat laboratorium kom dock till stånd till följd av projektet. Detta kom sedermera att vidareutvecklas och ingå i högskolans framtidssatsningar på tillämpad informationsteknologi. Med denna framtidsinriktning för regionala satsningar som bakgrund fick jag och min kollega sedan många år tillbaka - Åke Uhlin - i uppdrag av ledningen för Ronneby kommun att utforma ett visionärt förslag till hur kommunen bättre borde anpassa sig till framtiden. Resultatet blev en strategisk agenda med en bred inriktning på tillämpning av in-formationsteknologi, främst genom att sammanbinda olika verksamheter och skilda delar av kommunen med varandra. Den strategiska agendan innehöll förslag om datornätverk, framtidsbibliotek, datorisering av skolan m m. Allt som fanns i denna agenda har nu ungefär fem år senare i stort sett förverkligats. Det sista som återstår att förverkliga i agendan - och som man nu är igång med - är att bygga och implementera ett nät-verk mellan företagen i kommunen samt mellan företagen och olika de-lar av kommunen. Vår upplevelse en tid efter det att agendan höll på att förverkligas var, att man med den entusiasm som fanns avseende satsningarna på olika områden med hjälp av informationsteknologin, förbisåg en del strate-giska aspekter, vilka vi ansåg vara väl så viktiga för framtiden. Det ska framhållas, att dessa aspekter inte hade fått en tillräckligt framskjuten position i agendan, vilket kan vara en förklaring till att de till så stor del negligerades. Det som skedde var, att man i stort sett nöjde sig med att implementera informationsteknologin på "det bestående" och ha för-hoppningar om att detta skulle påverka allt det andra, som också var nödvändigt att förändra i positiv riktning. Vi föreslog därför kommunen att göra nya satsningar på mer "mjuka" aspekter av den lokala och kommunala verkligheten och i medborgarnas vardag. Vi kallade detta för att göra medvetna satsningar på och påverka den sociala och mentala infrastrukturen. Dessa synpunkter från oss resulterade i att vi fick i uppdrag att ut-veckla ett andra steg i den strategiska agenda, som kom att ligga till grund för omställning av Ronneby till ett s k informationssamhälle. I det andra steget ingick satsningar på barn och ungdomar, etablerandet av ett ungdomsparlament, kulturaktiviteter, entreprenörskap för unga, skapandet av gemensamma mötesplatser m fl. I stort nämndes ytterst lite om informationsteknologins betydelse för den framtida utvecklingen. Vi betonade betydelsen av att de ansvariga såg till att genomföra agendan som helhet genom att åstadkomma största möjliga medverkan och på-verkan från medborgarna och företagen i kommunen. Detta andra steg syftade således till att uppmärksamma betydelsen av den sociala och mentala infrastrukturen i samband med samhälleliga omställningspro-cesser och att ge ett antal strategiska rekommendationer hur dessa strukturer skulle kunna påverkas. När denna andra del av agendan skulle implementeras råkade kom-munen i all hast byta ledning, vilket bl a bidrog till att det uppstod ett vaccuum i det utvecklings- och förändringsarbete, som pågått fram till denna tidpunkt. Det ska dock sägas, att man fortsatte med det första steget, men att man inte hade energi nog, att aktivt påbörja det andra steget. Syftet med detta steg var ju att ge ännu bättre förutsättningar för att kunna utnyttja de relativt sett omfattande investeringar, som fortlöpande gjorts inom det informationsteknologiska området. Det som skedde i Ronneby kommun avseende satsningar på informa-tionsteknologi "smittade" snart av sig till regionen som helhet och till andra kommuner inom länet. Främst kom detta att gälla Karlskrona kommun, vars TelecomCity inspirerats av de satsningar, som gjorts i Ronneby avseende SoftCenter. På regional nivå kom det att bildas ett övergripande projekt kallat IT-Blekinge, som drog igång olika satsningar inom hela regionen. Ett nytt laboratorium för utveckling av tillämp-ningsinriktad mjukvara kom att etableras i Ronneby under namnet SIKT - Samhälle, Informations- och Kunskapsteknologi. Detta laboratorium finns numera inom högskolans ram, efter att ha etablerat samarbete med några utvecklingsintresserade företag på både regional och nationell nivå. Men fortfarande ansåg vi, att de framtidssatsningar som gjordes inte skedde med en inriktning, som gick tillräckligt djupt för att åstadkomma nödvändiga och önskvärda resultat. Man tänkte och handlade på ungefär samma sätt som tidigare. Den kultur i vid mening, och de tankemönster som dominerat under lång tid, fortsatte att dominera, trots alla de för-hållandevis stora satsningar som skett inom olika områden relaterade till i första hand informationsteknologi. Vi hade också relativt tidigt upplevt, att det fanns ett påtagligt gap mellan de som var förespråkare för det nya, och de som hade svårt att förstå nödvändigheten av den pågå-ende omställningsprocessen. De senare litade helt enkelt inte på dessa framtidssatsningar och delade inte de prioriteringar som gjordes. Vi upptäckte dessutom att de fanns fler företeelser i situationen, som kunde relateras till fenomen som tillit och misstro, t ex mellan olika aktörer, i förhållande till nykomlingar i regionen, mellan kommunerna etc. Vi såg därför framför oss behovet av ett tredje steg i den strategiska agendan för utveckling och förändring av Blekinge som region och spe-cifikt för Ronneby kommun. Mot denna bakgrund fick Åke Uhlin och jag ett speciellt uppdrag av Landstinget i Blekinge att studera samban-den mellan tillit, kultur och regional utveckling. Vi såg tillit bl a som ett kulturfenomen samt att kultur och tillit på olika sätt antogs bidra till den regionala välståndsutvecklingen. I en liten skrift presenterades vår studie om sambanden mellan tillit, kultur och regional utveckling avse-ende Blekinge både ur historiskt och framtidsinriktat perspektiv (Stevrin & Uhlin 1997). Vi gav dessutom i denna skrift några rekommendationer till den regionala ledningen för genomförande. Men dessa rekommenda-tioner var även avsedda för kommunerna och andra aktörer inom regio-nen. Mot denna bakgrund kom vårt intresse för tillit som strategisk faktor för utveckling och förändring inom samhällets skilda områden ytterliga-re att förstärkas. Vi fann samtidigt vid våra undersökningar inom olika vetenskapliga områden, att tillit inte - enligt vår uppfattning - tillräckligt kommit att uppmärksammas och belysas. För att lyckas med föränd-rings- och utvecklingsarbete på olika nivåer inom det informations- och kunskapssamhälle, som flertalet bedömare anser, att vi numera befinner oss i, räcker det absolut inte enbart att satsa på informationsteknologi, utan det fordras förståelse för att satsningar måste ske inom de områden, vilka kan betecknas och betraktas som "mjuka". Ett centralt område med denna karaktär anser vi utgörs av tillit, eftersom tillit egentligen kan ses som förutsättningen och grunden för allt civiliserat liv - inte minst när det gäller socialt och ekonomiskt liv. Därmed kan tillit sägas vara den faktor, som främst bidrar till ett socialt systems produktivitet, effektivi-t et och överlevnadsförmåga. Tillit som strategisk faktor har stor betydel-se för framgång såväl för regioner som för enskilda företag och organi-sationer. Vad vi har funnit är, att man tar mer eller mindre för givet att sats-ningar av ett visst slag, t ex inom området informationsteknologi, nästan automatiskt ska föra med sig positiva förändringar av annat slag, t ex fler nystartade företag. Men om tilliten till informationsteknologi inte finns i tillräcklig utsträckning, hjälper det inte att satsa ännu mer på in-formationsteknologi eller om inte entreprenörsandan och riskbenägen-heten finns, hjälper inte heller denna typ av framtidssatsningar särskilt mycket. Om man fortsätter att tänka industriellt eller om man fortsätter att tänka om människor inom och utanför regionen på ett visst sätt, hjäl-per det inte särskilt mycket med mer satsningar på informationsteknolo-gi eller andra typer av likartade satsningar. Det kommer enbart att ske förändringar på ytan och inte på djupet, vilket med stor säkerhet innebär att de grundläggande problemen består och att de i värsta fall på sikt kommer att förvärras. Vi har också funnit att det inte förekommer särskilt många djuplodade analyser av vad tillit på olika nivåer i samhället egentligen innebär, vilken betydelse tilliten har för utveckling och förändring samt vilka samband som kan finnas mellan tillit och andra kulturella och samhälle-liga fenomen. Nämnas kan att det inte heller finns några mer omfattande analyser inom det organisationsteoretiska området avseende dessa as-pekter. I de fall som det finns sådana analyser tenderar de till att vara begränsade till det specifika område som avhandlas. Dessutom har vi också funnit, att det inte gjorts särskilt många konkreta studier av tillit, där man närmare försökt belysa sambanden mellan tillit, misstro och kontroll. Vår avsikt är därför att i ett särskilt projekt belysa och analysera tillit huvudsakligen med hjälp av studier av vad som hittills framkommit inom olika vetenskapliga discipliner. Detta görs dels ur ett historiskt, filosofiskt och värderationellt perspektiv, dels ur ett samhälleligt och organisationsteoretiskt perspektiv. Dessutom kommer vi under åtminstone tre år framöver att bedriva ett antal praktiskt inriktade studier i Blekinge för att belysa tillitens betydelse för vad som sker och förmodligen också kommer att ske samt hur man ska ta hänsyn till tillit, misstro och kontroll för att kunna påverka detta skeende. Denna bok utgör dokumentationen av den del av projektet, som avser tillitens samhälleliga och organisatoriska aspekter. Den har finansierats av Rådet för arbetsmiljö-forskning. Denna bok handlar således om tillit, misstro och kontroll ur ett sam-hälleligt och organisationsteoretiskt perspektiv med särskild fokusering på kultur, lärande och de framtidssatsningar som görs med hjälp av in-formationsteknologi. Den grundar sig på den växande övertygelsen om att tillit, relationer och andra djupt liggande mänskliga förmågor kom-mer att ha en ökande betydelse för att framgångar ska nås och för att den kommande utvecklingen ska ske i positiv riktning. Behovet av tillit antas öka, samtidigt som det idag finns tecken på att tilliten minskar samt att dagens organisationer och affärsliv till stora delar bygger på misstro. Informationsteknologins användning fordrar mer tillit, samtidigt som teknologin ger upphov till ökade möjligheter att inte visa tillit. Åke och jag har tillsammans medverkat i olika förändrings- och ut-vecklingssatsningar under årens lopp - inte enbart i Blekinge - och har från något olika utgångspunkter kommit fram till tillitens växande betydelse för samhällelig och organisatorisk utveckling. Denna insikt om tillitens betydelse har vuxit fram av åtskilliga projekt, gemensamma samtal och erfarenheter. Åke kommer själv i en senare bok att redogöra för vad han tycker att särskilt viktigt att lyfta fram, när det gäller tillit, misstro och kontroll. Han kommer att göra detta ur ett historiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv med särskild tyngdpunkt på metodologisk och kunskapsmässig tillit. Det har hittills varit förhållandevis lätt för oss att få gehör för våra olika idéer och förslag inom Blekinge och dess kommuner. Utan detta välvilliga bemötande hade med stor säkerhet inte denna bok kommit till. Ett tack riktas särskilt till de personer i Ronneby kommun, som stött vå-ra propåer och gett oss av sin tid för att diskutera olika framtidsfrågor. Ett tack också till Landstinget i Blekinge, som stött vårt initiativ avseen-de tillitens betydelse för kulturen och den regionala utvecklingen. Flertalet av våra kolleger inom institutionen vid högskolan i Karls-krona/Ronneby har många gånger undrat, vad vi egentligen håller på med. De har självklart ställt frågan: Vad har egentligen tillit och misstro med företagsekonomi och informationsteknologi att göra? Men när vi fått möjligheter, att i enskilda samtal och gemensamma diskussioner visat vad vi gör har förståelsen ökat och olika kreativa bidrag lämnats, vilka på olika sätt påverkat innehållet i denna bok. Tack alla ni som hittills deltagit i denna del av processen. Vi sätter stor förhoppning till att ni kommer att fortsätta som aktiva deltagare i den framtida processen. Även om det är jag själv som står bakom denna boks innehåll, är den, som alltid i sådana här projekt, således ett resultat av samverkan med flera parter. Jag har upplevt att denna samverkan skett i situationer mer präglade av tillit än av misstro. Detta gäller inte minst de samtal som jag under arbetets gång haft med min hustru Sara, om vad tillit egentligen är för någonting. Det är naturligtvis inte lätt att i en process, där jag ska sammanfatta idéer, tankar, händelser, erfarenheter etc, alltid visa mig tillit till det jag håller på med i stunder, där mitt självförtroende ibland vacklat inför den omfattande och komplexa uppgift, jag tagit på mig. Tack Sara för ditt sätt att lita på mig. Det är min förhoppning, att ni som kommit att läsa denna bok blivit mer övertygade än tidigare, om att det inför framtiden gäller att sätta sin tillit till tilliten och att misstro misstron, vilket bör få som konsekvens att tilliten ökar och misstron minskar. Men detta bör de facto inte inne-bära, att det ibland kan vara både befogat och hälsosamt att visa tvivel, misstänksamhet och misstro gentemot människor vi har att göra med eller företeelser som inträffar. När du läser denna bok är det också min förhoppning att du tar emot vad jag har att säga både med tillit och en viss misstro utifrån frågeställningen: I vilken utsträckning kan jag lita på vad författaren säger och det sätt som denne säger det på? Kan jag lita på hans sätt att berätta sin berättelse om tillit, misstro och kontroll? Detta är på något sätt frågornas frågor och handlar ytterst om vilken grund som tilliten i de allra flesta fall egentligen vilar på. Mitt enda svar är att erbjuda dig som läsare att följa med på resan och se vad som går att lära om tillit - för tillit är ju ytterst något vi som människor lär oss. Örnahusen den 12 april 1998 Peter Stevrin