Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier. Slutsats: Vi kan inte entydigt säga att de av ledningen planerade effekterna har uppnåtts i de organisationer vi har undersökt. Vi kan se att dessa delvis har infriats men på ett komplext vis och på bekostnad av andra effekter. Vi menar att problematiken ligger i att ledningen inte helt och hållet erhållit de avsiktligt planerade effekterna i någon av de organisationerna vi undersökt. Vi har även ställt oss frågan om vi tydligt kan separera effekterna helt och hållet från varandra eller om de är integrerade i varandra så att vi inte kan utesluta vare sig den ena eller andra. Men vi kan konstatera att dessa effekter som inte alltid är kostnadsfria troligtvis inte hade utvunnits utan delat ledarskap. Vi menar att ett välkoordinerat delat ledarskap kan uppnå önskade effekter. Förutsättningen för att de önskade effekterna skall uppnås är att ledningen är uppmärksam på de effekter de önskar och lyfter fram dem till ett synligt och medvetet utvecklingsläge.
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en offentlig verksamhet har kunnat effektivisera ekonomistyrningen och ta reda på vilka de faktorer/aktiviteter är som har medverkat till att få budgetutfallet i balans. Vi vill också ta reda på i vilken grad det balanserade styrkortet (BSC) har medverkat till det positiva budgetutfallet. Metod. Vi har utgått från den kvalitativa metodteorin, som i sin tur har den hermeneutiska vetenskapsteorin som sin grund eftersom vi vill tolka och förstå. Med denna utgångspunkten har vi valt att använda oss av fallstudie med semistandardiserade ostrukturerade intervjuer kompletterat med data från olika dokument och för att få den teoretiska kopplingen har vi studerat litteratur inom ämnesområdet. Analysen och även teorikopplingen har sedan skett utifrån en för studien speciellt framtagen analysmodell. Resultat: Genom systematisk och målinriktad styrning och genom samverkade faktorer, med tonvikt på ett ledarskap som både är professionellt, visionärt och okombinerat, där personalen ses som en viktig resurs och där det finns en klar strategi och målsättning att hålla verksamhetens kostnader inom anvisad budgetram har en offentlig verksamhet som hab./rehab.kliniken, kunnat få en effektiv ekonomistyrning. Viktiga förutsättningar är dock en rimlig budgetram i förhållande till ett tydligt och realistiskt uppdrag, samt en ändamålsenlig organisering med ”bra” medarbetare. Övriga studerande faktorer har också haft betydelser och krävs för att få en effektiv ekonomistyrning och kan dessutom ses som indikatorer på i vilken grad ledarskapet och förutsättningarna för verksamheten främjar den effektiva ekonomistyrningen.
Vår slutsats är att det krävs att produkten är standardiserad och att kunderna känner till produkten för att företaget ska ha större chans att kunna sälja sina produkter via Internet. Detta då kunderna inte är lika beroende av den fysiska kontakten. Detta anser vi är anledningen till att endast ett fåtal möbelföretag använder sig av e-handel. Detta då alla möbelföretags produkter inte är standardiserade och kunderna inte känner till dem. Vilket innebär att alla möbelföretags produkter inte lämpar sig för e-handel. De möbelföretag som inte har produkter som är standardiserade och produkter som inte är välkända av kunderna är beroende av den personliga kontakten med sina kunder.
Problemställning: Enligt D'Aveni befinner sig 80 % av branscherna inom USA:s tillverkningsindustri i hyperkonkurrens. Vi ser ingen tendens att hyperkonkurrensens drivkrafter skulle ha mattas av sedan D'Aveni myntade begreppet hyperkonkurrens 1994. Detta till trots finner vi lite forskning inom området i Sverige. Därför vill vi ta reda på om hyperkonkurrensen kan ses i Sverige och hur företagen som är utsatta för den agerar ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Vi vill undersöka hur företag som befinner sig i hyperkonkurrens agerar ur ett strategiskt perspektiv, och söka förklaringar till deras agerande. Metod: Vi har studerat tre olika teorier för konkurrens, monopolistisk-, resursbaserad- och hyperkonkurrens och olika syn på strategier som används inom nämnda konkurrenssituationer. Den empiriska undersökningen har bestått av tre intervjuer med personal på Wilden, Cascades Djupafors och Tarkett. Därefter har vi analyserat vår empiri med hjälp av teorin för att dra slutsatser om företagens agerande. Slutsats: Utifrån våra kontroller kunde vi göra bedömningen att hyperkonkurrens verkligen existerar i Sverige. Vi fann att företagen använde sig av några, men inte alla sju essen som D’Aveni rekommenderar att företag ii hyperkonkurrerande miljö skall använda sig av. Undersökningen gav inget stöd för att något av företagen använde sig av det sjätte esset, signalering av strategisk avsikt. Undersökningen visar också att företag arbetar med långsiktig strategisk planering, vilket av undersökningsresultatet att döma verkar viktigt, trots att D’Aveni menar att det är meningslöst.
Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien. Slutsatser: Vår slutsats är att ledaren som levt och verkat i företagskulturen har stor betydelse för företagskulturbevarande vid företagsexpansioner, då denne vet vad företaget vill förmedla till de nyanställda. Ledaren har i sin position inflytande att påverka de anställda i exempelvis interaktioner och värderingsbildande.
Syftet var att undersöka om sättet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnära information i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, påverkar förståelse och motivation hos individer inom sjukvårdsverksamhet, så att det avspeglas positivt på effektiviteten, både vad avser ekonomi och vårdproduktion. En fallstudie gjordes i två landsting för att förstå och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvårdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jämte sekundärdata i form av interna rapporter och andra dokument användes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjälp av kategorisering av det insamlade materialet jämte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna. Sambanden och interaktionen mellan delarna yttrar sig som en gemensam organisationsdialog mellan individer och mellan olika nivåer inom organisationen och skapar en gemensam organisationserfarenhet, som resulterar i att informationen som förmedlas i organisationen får karaktären av styrinformation, som i sin tur ger upphov till en organisatorisk drivkraft som har en positiv inverkan på effektiviteten.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll kundens transaktionskostnader för bokköp har för betydelse när det kommer till onlineboklådornas existens. Undersökningsdesign: I denna uppsats har en enkätundersökning gjorts med hjälp av campusstudenter på BTH. Enkäten skickades ut via mail samt att den delades ut till slumpmässigt utvalda studenter på campus. Slutsats: Av studien vi har gjort kom vi fram till att transaktionskostnader för kunden har en viss betydelse när det kommer till existensen av onlineboklådor.
Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av. Sammanställning av enkäten gjordes i e-Val, Excel och SPSS för att vi skulle kunna analysera utfallet. Slutsatser: Vi kunde konstatera att de undersökta företagen, överlag, var mer interaktiva i sin ekonomiska styrning. En viktig slutsats var att större inslag av interaktivitet i ekonomistyrsystemen inte tycks leda till bättre målkongruens. En annan viktig slutsats var att kvinnor och män i samma företag hade sämre målkongruens. En tredje slutsats var att om ett företags situation är föränderlig/osäker, visar detta sig i målen som då också ständigt ändras, vilket även visade på sämre målkongruens, dvs. företags enkelhet att nå målkongruens ändras med situationen.
Book: I boken presenteras den största samling fallstudier över svenska små och mellanstora företag som hittills är gjord. Författarna diskuterar också vad en fallstudie är, hur fallstudier konstrueras och hur de kan användas i undervisning och forskning. De 20 korta fallstudierna beskriver företag som befinner sig i en situation som går att koppla till något av företagsekonomins delområden (organisation, ledarskap, marknadsföring, ekonomistyrning m.m.). Dessa fall kan användas inom en mängd olika ämnesområden och är upplagda enligt anglosaxisk modell. Fallföretagen representerar såväl olika branscher som geografiska områden och fallstudierna bygger på verkliga situationer och problem i företagen. I den teoretiska delen av boken ligger tyngdpunkten på användning av fallstudier som pedagogisk och vetenskaplig metod oavsett fackområde. Vad är det som gör att fallstudier lämpar sig bra för inlärning? Vari består oenigheten beträffande bruket av fallstudier som vetenskaplig metod? Författarna ger också detaljerade beskrivningar av arbetsprocessen med att ta fram fallstudierna. Boken vänder sig till studerande inom ekonomi, statsvetenskap och sociologi samt dem som vill använda sig av fallstudier som metod i sin forskning. Boken kan även vara en inspirationskälla för dem som tänker skriva fallstudier utifrån egen empirisk forskning.
Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt. Anställda upplever en skillnad hos de båda belöningssystemen, monetärt anses vara orättvist medan icke monetärt anses vara rättvist.
Titel: Upplevelser av bannerreklam på en nischad hemsida Författare: Marcus Westerberg Handledare: Marie Hemming Institution: Institutionen för ekonomi och management, IEM Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 Syfte: Skapa en förståelse för hur användare på Internet upplever förekomsten och utformningen av bannerreklamen. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ såväl som kvalitativ ansats där fakta har inhämtats med en pop up enkät och telefonintervjuer. För insamlingen av pop up enkäten använde jag mig av strukturerade frågor, där frågor och svarsalternativ redan hade bestämts på förhand. För insamlingen av telefonintervjuer använde jag mig av frågor med låg grad av standardisering. Slutsatser: Utifrån frågeställningen har jag kommit fram till att användarna upplever att det är viktigt med fakta och information i bannerreklamen. Det är viktigt för användarna att skapa ett värde kring produkten. Användarna har inte tid att tänka ut budskapet bakom reklamen, utan de vill ha enkel och mycket information om varan/tjänsten i reklamen. Det är viktigt för användarna att reklamen ska handla om det de är intresserade av. Det är då de dras till bannerreklamen på olika hemsidor.
Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats. Sedan har jag genomfört en enkätundersökning med medarbetarna som har utgått från en kvantitativ ansats. Därefter har jag analyserat resultaten, och det har haft karaktären av kvalitativa drag. Jag har kommit fram till att medarbetare och olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete på olika sätt. De individrelaterade faktorerna har haft stor betydelse i denna förståelse. Tre olika grupper har genomgående visat olika upplevelser, där två av dem påvisar positiva resultat. Övriga faktorer visar tydliga mönster som är viktiga i sammanhanget.
Abstract Title: Yes logo! What defines a good logo? Authors: Fredrik Dahlin and Vladimir Zunkovic Supervisor: Klaus Solberg Söilen. Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology. Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 10 credits. Purpose: To find out which are the defining characteristics of a good logo, from a scientific point of view. Method: We have used a qualitative method consisting of interviews with experts within the marketing area with the goal to test the Swedish point of view against the one in the litterature. We also used a quantitative method to investigate the publics attitude towards the testlogos we created. The purpouse of this poll is to test different colourcombinations and how the marketsegments feel about them. In this poll we used statistical methods to make sure that the agelimits and the number of male and female respondents are correct. We executed another quantitative study towards Swedish marketing companies to create an idea of the businesses thoughts about a good logo are. Results: A good logo is a simple symbol or geometrical form consisting of a combination of colours that reflect the company’s core values, visions and goals. It should be focused on the primary market segment and so unique that it can be trademarked. Geometrically a good logo should be wider than it is high and not easily associated to symbols that might offend people of any culture. In the aspect of colour it is important that a logo attracts the viewer and truly submit the messages intended. Our study showes examples on which combinations that may function with a specific target group.